Väntan har varit lång sedan sist vi sågs… (16 dagar…) och snart, snart får jag krama om den finaste människa jag vet!!!
Snart 4 veckor har gått sedan vi möttes för första gången och jag har sedan dess mått så otroligt bra – så mycket bättre än jag trott var möjligt!
Känner mig älskad varje dag!
Vet att det finns någon där som känner likadant som jag.
Som också känner sig älskad, saknad och har någon som tänker på honom!
Det är så fantastiskt! Det känns så himla bra!
Så rätt, så självklart!!!
Detta är inget tillfälligt… Inte en dans på rosa moln, där man totalt tappar fokus på allt…
Eller okej, klart man är uppe bland rosa moln emellanåt.
Klart att man ibland svävar iväg lite och tappar koncentrationen på saker och ting. Självklart!!!
Men samtidigt känns allt bara så tryggt!
Har, som jag säkert skrivit tidigare, aldrig varit så säker på något hi hela mitt liv.
Så säker på att detta är mannen jag vill dela resten av livet med!

Vi har bara känt varnadra i en dryg månad, MEN känns som det handlar om minst tre år eller nåt…
Om drygt 80 timmar är han hos mig igen!
Att längta är jobbigt, men också härligt på något vis, då man ju vet att för varje tickande minut som går kommer man allt närmre det man längtar mest efter…

Att få vara så här lycklig och kär, det känns både magiskt, härligt och bara så himla bra!!!
Och vet ni vad? Min magkänsla säger att det kommer fortsätta vara så!!!