Älskade Kim!!!
Du flyttade in i mitt liv, i mitt hjärta en tisdag i september 2003.
Den 30 september, för att vara exakt!
Då var du precis 8 veckor gammal! Fick nätt och jämt plats på min handflata.
En enda blick och det var total kärlek direkt.
Du helt enkelt bara stal mitt hjärta!
Du klättrade direkt uppför min högra arm, satte dig tillrätta på min högra axel och liksom gned mjukt ditt lilla huvud mot min kind…

Min fina, outsägligt älskade Kimsa, vi fick 14 år och en dryg månad tillsammans…
Den 26 oktober förra året, nån gång efter klockan 16 fick du somna in…
Din matte var tyvärr inte vid din sida då – något hon alltid kommer få leva med…
Men VET att det blev en fin stund ändå – att du var en duktig tjej, som vanligt!
Du fick lugnt och stilla avsluta ditt liv, med vetskapen att du ALLTID kommer vara så älskad och saknad!

Många minnen har dessa år fört med sig!
Underbara, fina, kärleksfulla minnen, ofta kombinerat med diverse busstreck och din lilla motor var ständigt igång!
Otaliga gånger har du legat precis under min haka och kelat.
Tvättat bort mina tårar när jag varit ledsen! Du hade alltid en förmåga att känna på dig när jag inte mådde bra, oavsett vad det handlade om!
Våra pratstunder, för du var en kisse som gärna och ofta ”svarade” när jag pratade med dig!
En trogen, underbar vän, pålitlig, trygg och full av så mycket kärlek!
En kärlek du gärna delade med dig av!!!

Som sagt, minnena är många… Väljer att dela med mig av följande:

Julafton 2003. Du är drygt 4,5 månad. Pappa var på besök! Hans sista julafton, vilket vi såklart inte visste då!
Han fick för första gången se dig! Jag höll fram dig mot honom, där han satt i sin rullstol. Ni såg på varandra.
Pappa, som alltid älskat djur, började gråta. Stora glädjetårar rann utför hans kinder…
Du spann lätt, lutade dig fram och pussade honom spontant två gånger i följd på munnen!
Som för att ”trösta”. Ganska säkert även för att du direkt tyckte om honom!
Du kände på dig att han älskade djur!

Just nu känner jag mig så otroligt sorgsen och jag saknar dig verkligen oerhört…
Men känner även en sådan glädje att just jag fick äran att bli din människa i 14 år och 26 dagar!
Att just jag blev utvald av dig, du goa, älskade, knasiga, keliga, kärleksfulla katt!

TACK för allt, älskade Kim!!!!
Matte älskar dig – oändligt mycket!!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej alla följare...Ha ha, nåja... Med tanke på hur (o)regelbundet jag skriver på denna blogg så skrev jag ovanstående rad med viss ironi!Kul om någon ens tar sig tid att orka läsa denna blogg, typ... Tack Facebook!!! :-)Mycket har ju hänt sedan sist,...

...verkar inte vara min grej. Men å andra sidan väljer man ju själv hur ofta eller sällan man vill göra sina inlägg. Om sedan folk läser dem eller ej har jag ingen aning om. Men skriver mest för skojs skull!Livet flyter på, blir mer och mer "Stockhol...

Väntan har varit lång sedan sist vi sågs… (16 dagar…) och snart, snart får jag krama om den finaste människa jag vet!!! Snart 4 veckor har gått sedan vi möttes för första gången och jag har sedan dess mått så otroligt bra – så myc...

Det blåser på rätt bra ute just nu och är misstänkt mulet… Tycker mig ana åskmuller i fjärran också, så får bli ett kort blogginlägg, innan jag loggar ut och drar ut modemet – för säkerhets skull… Blev ju inget inlägg igår &ndash...

OM du vill veta något om mig – fråga! Jag svarar alltid ärligt eller inte alls – beror ju på vem som frågar och VAD man vill veta. Är dock en öppensinnad person… OM du hör ett rykte om mig – eller nån annan med för den delen...